kaatrii

Varmen ar obeskrivbar. Forsta dagarna var jag jatteglad, det var sa varmt och skont. Nu har det gatt sa langt att vi lagger vara kuddar i frysen timmarna innan vi ska sova. Igar var det, for forsta gangen sen jag kom hit, skont att vara ute. Vi satt pa en restaurang nere pa Passeig Maritimo och at lunch, och Matilda och Jessica sa till och med att de fros! Sedan kom promenaden hem, och nar vi klev in genom ytterdorren var vi alla lika svettiga som vanligt. Men jag ska inte klaga, jag har hort att det i stort sett har regnat oavbrutet i Sverige sen jag akte.

Igar fick vi en konsert av varan granne. Han gick runt pa sin terass med horlurar och sjong - hogt och extremt falskt. Stackars pojk. Inte verkade han bry sig om att vi bade horde och sag honom, det verkade snarare sporra pa honom. Vi skrattade at det i tio minuter. En timme senare var vi redo att hoppa over till hans terass och strypa honom.

Imorgon ska jag ivag till stallet och jobba. Vet inte riktigt vart jag ska hitta energin, men det kommer sakert ga bra. Nar jag val ar dar brukar det flyta pa. Ska bli skont att komma ivag lite ocksa, och jag tycker bussturen ut till Sant Jordi ar sa mysig :) Man aker genom massa fina falt och sa, och det kanns verkligen som om man at ute pa landet mitt i ingenstans, trots att det inte ar speciellt langt in till stan :)

Och Levi har fatt en liten dotter, Daisy. Hon foddes i forrgar och vi fick se en bild pa henne, hon var jattesot! Emmas bebis ska komma nar som helst ocksa, och Pumas. Och pa tal om bebisar sa ska troligtvis ena tisse-tatten har hemma fa kattungar i slutet av September. Hua hua, det kommer bli fullt har hemma! Vi ska behalla en, som ska heta Salmiak (har jag bestamt, jag hoppas att det kommer en svart unge, lite dumt att heta Salmiak om man ar brun liksom...)

So long.

Jaha, da var det ett tag sen jag skrev da. Enda anledningen ar att det finns sa mycket att skriva om, och jag ar helt enkelt for lat for att satta mig och skriva ner allt. Sa vi far val se hur langt jag kommer nu.

Vi har varit pa IKEA och handlat mobler, lika kul varje gang (fast Mallorcas IKEA ar mil bakom Sveriges, och de har inte oppet pa Sondagar, men vad ska man forvanta sig?) Jag kopte en bokhylla till mitt rum, en san fin som Sara har fast lite mindre. Satte stolt ihop den nastan helt sjalv (Jessica fick hjalpa till och halla lite...) och den ar valdigt fin :) Nasta plan till rummet ar att kopa en liten skal med massa sma, fargglada fiskar att ha i bokhyllan. Problemet dar ar val att katterna lar skramma livet ur de sma liven.

For  lite mindre an en vecka sen flyttade Nick till Miami, den tonten! Det ar valdigt tomt och tyst utan honom, och jag hoppas att han trivs bra dar han ar. Hans bat skulle visst komma forbi Mallorca pa vagen till Sverige, sa har vi tur far vi traffa honom en snabbis innan han drar vidare i varlden.

I forrgar akte vi till Magaluf, och efter alla skrackhistorier jag hade hort om stallet erkanner jag att jag var lite nervos, men det var faktiskt roligare an jag hade forvantat mig. Det fick mig att tanka pa min och Mikaelas Anfi-resa i nian nar vi flangde runt i Puerto Rico, och da borjade jag genast sakna Sverige en hel del. Att det var fullt med svenska barer gjorde inte det hela lattare! I alla fall sa skulle vi traffa Marlies och Olly och company utanfor ett stalle som heter BCM, och vi ringde och ringde men fulla som de var markte de ingenting. Sa tillslut sprang vi in i nagra av dem, och Marlies och Olly kom tillslut ut fran klubben (intradet var 30 euro och det vagrade vi betala :P) Nastan alla (forutom jag, jag drack inte en droppe, lite lugnt maste man ju ta det ibland...) var jattefulla, och da menar jag verkligen jattefulla. Valdigt roligt att titta pa, tills jag insag att ansvaret for att fa hem dem faktiskt lag pa mina axlar. Hem kom vi i alla fall, ingen skada skedd.

Sen orkar jag inte hitta pa mer saker att skriva om :P Sara ringde igar, och jag saknar henne jattemycket! Tycker att hon kan komma hit och halsa pa SNART SNART SNART! Och alla andra ocksa saklart... KOM HIT! Ni maste ju fa se vad det ar for galet stalle jag har valt att bosatta mig pa. Det ar verkligen ingenting som Sverige, och attans vad jag trivs! (sorry, men chansen att jag kommer hem igen till trean blir faktiskt mindre och mindre for varje dag som gar... Men man vet aldrig, jag har ju kvar in plats pa Farsta! ;P)

Nu hoppas jag verkligen att det gar att spara detta inlagget, annars far jag krupp pa datorn. Det forra jag skrev blev jattelangt och sen gick det inte att spara... Det ar val kanske ocksa en av anledningarna till att jag inte har skrivit pa ett tag. Men eftersom jag sjalv blir sa glad nar andra har skrivit nytt sa far jag val ocksa gora det!

So long.