Datorfritt

Varan dator hemma ar dod. Eller det ar inte datorn som ar dod, det ar internet. Men vad har jag for nytta av en dator utan internet? Ska jag sitta och spela patiens dag ut och dag in? Nej tack. Nagra fa stunder kan jag lana andras datorer och fa lite kontakt med omvarlden (detta ar en sadan stund) och snart borjar skolan, da jag i stort sett kommer spendera vare timme av dagen framfor en dator. Sa det kanske ar bra med en liten paus? Vem vet.

I eftermiddag ska jag ga pa yoga. Jag ska strecha mina muskler till oigenkannlighet, och imorgon kommer jag troligtvis inte kunna rora mig ur sangen, men attans vad nojd jag kommer vara med mig sjalv. 

Mitt jobb pa stallet ar ett minne blott (jag erkanner: Mikaela hade ratt) Det tog helt enkelt for mycket tid och ork. Jag spenderade mina lediga timmar i sangen stirrandes rakt framfor mig, eller mojligtvis framfor tv'n, men mer var det inte. Sa det fick helt enkelt bli ett stopp pa det hela, vilket nog var lika bra.

Vadret har gatt fran omansklig medelhavsvarme till host. Det regnar, askar och ar mulet ute. Pa ett satt kanns det skont, jag kan faktiskt ga ut utan att svettas och jag kan duscha utan att veta att jag kommer behova ta en dusch till en timme senare. Att det troligtvis inte blir nagra fler strandbesok kanns lite trakigt, men det kommer en sommar till. 

Den 30 Augusti kommer Jessica tillbaka fran Sverige, det blir nog bra. Ska bli kul att fa lite sallskap igen. Sen kommer alla fran Gotland, och det hoppas jag ocksa blir bra.

All in all; just nu ar det mesta ganska bra. 

Home alone

Vaknade klockan atta imorse for att aka ivag till stallet och jobba. Jag trotsade varmen och tog en kopp te for att vakna till, och det fungerade. En kvart innan jag gick hemifran kom en nyvaken mamma upp och mumlade god morgon. Vi satt och smapratade lite, och plotsligt var klockan fem over nio och jag fick kasta mig ivag till bussen. Jag hann, med 4 minuters marginal (plus att det fanns massa sittplatser kvar, hurray!) Imorgon star vackarklockan pa sju, usch. Det borde vara olagligt att ga upp sa tidigt pa en sommarlovsmorgon.

Nu har i alla fall Matilda och mamma gett sig av till Palma Nova, och jag sitter har ensam. Det ar skont, men tyst. Katterna sover, inte ens de haller mig sallskap i min ensamhet. Ska snart hoppa in i duschen och sen ga ner till Sindicat for att kopa lite smasaker. Har, pa nagot konstigt satt, massa pengar att shoppa upp. Tjoho!

Haller fortfarande tummarna for att vi ska fa den fina lagenheten. Igar mailade vi hyresvarden och skrev att vi flyttar ut i borjan av Oktober, sa far vi inte lagenheten kan det ju bli lite problem med det.

Inatt hade jag den sjukaste drommen. Jag och Mikaela sov utomhus bakom nan stenkulle. Och sen vaknade vi och det var Valborg och da hade ett jattestort nazistgang bestamt sig for att starta krig mot alla som inte var nazister. Forst forsokte de doda mig, och sen lyckades vi fly och plotsligt var vi i kollektivhuset pa Sodra station. Dar hade de bombat hela Timmis sa vi sprang in hos mig och plotsligt sa Mikaela att hon var tvungen att ga hem och hamta en Cola-flaska, sa bad jag henne att ta med sig lite bra CD-skivor ocksa (att det var fullt krig utanfor min port spelade ingen roll...) Och sen vaknade jag. Konstigt, konstigt.

Nej nu ska jag hoppa in i duschen.

Erkannande

Han saknas sa mycket att jag tanker pa honom hela tiden.
Hela tiden.

Nojd och glad

Ja, da var det val dags for mig att konstatera att livet pa Mallorca nog inte kan bli sa mycket battre. I alla fall inte for stunden.

Har ett jobb pa ett jattemysigt stall, tycker jattemycket om alla dar och det kanns verkligen som att vara hemma. Aven fast jag idag (den lediga dagen) kanner mig hur trott och seg som helst, sa skulle jag anda vilja aka dit och bara vara!
Jag trivs jattebra med manniskorna har pa on, det kanns som om jag kanner fler manniskor har an jag nagonsin gjort i Sverige. Alla ar sa trevliga och oppna, senast igar satt jag pa en busshallplats och hade en halvtimmes lang konversation (pa spanska, jag ar stolt!) med en framling om vara liv. Nagot sadant skulle aldrig kunna handa i Sverige. Och jag vet att jag nog aldrig kommer traffa henne igen, men det fick verkligen den dar halvtimmen pa busshallplatsen att ga mycket fortare.
Vi ska kanske flytta, till en jattefin lagenhet som ligger pa gangavstand fran skolan. Den har pool (wooh!) och en jattestor terass, och katterna kan springa fritt utomhus med alla andra katter i omradet. Jag kommer kunna ga till skolan (sova 20 minuter langre pa morgnarna!) och jag ar verkligen jattekar i den lagenheten. Det skulle vara sa himla roligt!

Det finns bara en sak som saknas just nu, och han finns i London. Och jag erkanner, han saknas ganska mycket.


Och sen var det tre...

I morse bar det av for Marlies till Miami for att jobba pa samma bat som Nick i tre manader. Efter en kaotisk gardag (biljettfix, packning, hej da-kramandes) kom hon antligen ivag, och hon var rejalt nervos. Jag forstar henne, hon har alldeles for manga byten for att inte misslyckas med ett. Mallorca -> Madrid, Madrid -> Atlanta, Atlanta -> Fort Lauderdale. Usch for att flyga langt och lange.
Sa fran att vara typ sju personer ar vi nu bara tre. Jag, mamma, Matilda (och saklart katterna, som ar livradda for allt som ror sig och springer och gommer sig sa fort nan kommer i narheten)
Det ar tyst och tomt har hemma.

Fick ett jobberbjudande av stallet. 150 euros i manaden for att jobba ungefar fyra timmar/dag. Jag tackade nej. Har fortfarande inte bestamt mig om det var ratt. Jag skulle valdigt garna vilja ta det, aven fast det inte ar sa jattemycket pengar, men i min kassa skulle det klirra fint med 150 euros extra. A andra sidan kommer jag sluta skolan 4 varje dag, om jag sen ska ta mig till stallet direkt kommer jag vara dar runt 6, och sen jobba till ungefar 10, vilket betyder att jag inte ar hemma forran tidigast 11. Ingen fritid kvar alls, skulle det verkligen vara vart det? I don't know, och jag blir helt galen pa att inte kunna bestamma mig! Har de inte hittat nagon annan tills jag kommer dit pa Mandag kanske jag far erbjuda mig igen... Vi far se.

Har framkallat massa kort fran Sverige, och jag blev alldeles sentimental nar jag tittade igenom dem. Saknar alla massor, skulle vara sa kul om ni kunde komma hit och halsa pa! I eftermiddag ska jag spendera lite tid med att satta upp korten pa vaggen.

For forsta gangen sen jag kom hit ar det alldeles perfekt vader ute. Det ar molnigt, blaser och ar kanske 25 grader. LYCKA! Vi haller pa att gora oss i ordning for att ga runt och promenera i Palmas smabutiker. Matilda ska kopa en bikini, och kanner jag mig sjalv lar jag val hitta en hel del jag med...

Nu vantar alltsa en ganska dod manad. Ingen ar har: svenska tjejerna ar i Sverige pa semster, Marlies, Olly och alla andra som jag kanner genom dem har antingen akt hem eller ar pa kryssning.
Spola fram tiden!

So long.

RSS 2.0