Nojd och glad
Ja, da var det val dags for mig att konstatera att livet pa Mallorca nog inte kan bli sa mycket battre. I alla fall inte for stunden.
Har ett jobb pa ett jattemysigt stall, tycker jattemycket om alla dar och det kanns verkligen som att vara hemma. Aven fast jag idag (den lediga dagen) kanner mig hur trott och seg som helst, sa skulle jag anda vilja aka dit och bara vara!
Jag trivs jattebra med manniskorna har pa on, det kanns som om jag kanner fler manniskor har an jag nagonsin gjort i Sverige. Alla ar sa trevliga och oppna, senast igar satt jag pa en busshallplats och hade en halvtimmes lang konversation (pa spanska, jag ar stolt!) med en framling om vara liv. Nagot sadant skulle aldrig kunna handa i Sverige. Och jag vet att jag nog aldrig kommer traffa henne igen, men det fick verkligen den dar halvtimmen pa busshallplatsen att ga mycket fortare.
Vi ska kanske flytta, till en jattefin lagenhet som ligger pa gangavstand fran skolan. Den har pool (wooh!) och en jattestor terass, och katterna kan springa fritt utomhus med alla andra katter i omradet. Jag kommer kunna ga till skolan (sova 20 minuter langre pa morgnarna!) och jag ar verkligen jattekar i den lagenheten. Det skulle vara sa himla roligt!
Det finns bara en sak som saknas just nu, och han finns i London. Och jag erkanner, han saknas ganska mycket.
