Förkylning och Ikeakaos
Så igår kom den äntligen, förkylningen som jag har väntat på sen jag kom till Stockholm. Jag vaknade med en igensvullen hals och täppt näsa klockan 06.00 för jag skulle upp och följa med Mikaela till skolan! Under dagen blev det inte direkt bättre och på eftermiddagen kom febern! Det må vara en enkel, hederlig Sverige-förkylning, men med tanke på att jag inte har haft en sådan på över ett år så känns det ganska rejält! Igår var jag lvertygad om att jag skulle dö, det enda som hjälpte var när den mysiga Ibuprofenkänslan slog till!
Så imorse vaknade jag upp hemma hos Mikaela och vi skulle åka till Ikea (trots förkylning, jag är modig jag!). Tanken var att vakna vid 11 och åka härifrån vid 12, men som vanligt när det gäller att vakna på morgonen blev vi lite försenade och kom fram till Ikea vid 2-tiden. Det första vi gjorde var att äta frukost/lunch i restaurangen och sen började allvaret: trycka sig igenom folkmängden för att få tag på det vi letade efter. Vid 6-tiden var vi klara, Mikaela hade spenderat 2100 kronor på saker till sitt rum, vi var trötta och gnälliga och ville åka hem.
Av hem bar det och det var dags att sätta ihop Mikaelas nyinköpta Ikeamöbel. Jag har en slags hatkärlek till Ikeamöbler. Det finns få saker som kan få mig att vara så olyckligt lycklig som att sitta omringad av instruktioner, diverse skruvar och pinnar och skivor och mer skruvar och allt annat som en omonterad Ikeamöbel innehåller. Jag ger mig inte när det gäller Ikeamöbler. Det spelar ingen roll om det är ett gigantiskt skåp som ska byggas ihop - har jag börjat ska jag avsluta det, och jag gör det helst själv. Så, jag satte mig och började skruva. Halvvägs igenom den första delen inser jag att fan, jag har gjort fel! Det var bara att montera isär skiten och börja om. Det tog mig tre försök - tre - innan jag gjorde helt rätt.
Nu är allt i alla fall ihopbyggt, bäddat och pyntat som det ska vara. Jag kan erkänna att jag är extremt stolt över att ha monterat ihop ännu en ny Ikeamöbel och väntar med skräckblandad glädje på när mamma och Matilda föyttar tillbaka och vi ska montera ihop ett nytt Ikeahem.
Mikaelas fina nya säng och det fina bordet
Så imorse vaknade jag upp hemma hos Mikaela och vi skulle åka till Ikea (trots förkylning, jag är modig jag!). Tanken var att vakna vid 11 och åka härifrån vid 12, men som vanligt när det gäller att vakna på morgonen blev vi lite försenade och kom fram till Ikea vid 2-tiden. Det första vi gjorde var att äta frukost/lunch i restaurangen och sen började allvaret: trycka sig igenom folkmängden för att få tag på det vi letade efter. Vid 6-tiden var vi klara, Mikaela hade spenderat 2100 kronor på saker till sitt rum, vi var trötta och gnälliga och ville åka hem.
Av hem bar det och det var dags att sätta ihop Mikaelas nyinköpta Ikeamöbel. Jag har en slags hatkärlek till Ikeamöbler. Det finns få saker som kan få mig att vara så olyckligt lycklig som att sitta omringad av instruktioner, diverse skruvar och pinnar och skivor och mer skruvar och allt annat som en omonterad Ikeamöbel innehåller. Jag ger mig inte när det gäller Ikeamöbler. Det spelar ingen roll om det är ett gigantiskt skåp som ska byggas ihop - har jag börjat ska jag avsluta det, och jag gör det helst själv. Så, jag satte mig och började skruva. Halvvägs igenom den första delen inser jag att fan, jag har gjort fel! Det var bara att montera isär skiten och börja om. Det tog mig tre försök - tre - innan jag gjorde helt rätt.
Nu är allt i alla fall ihopbyggt, bäddat och pyntat som det ska vara. Jag kan erkänna att jag är extremt stolt över att ha monterat ihop ännu en ny Ikeamöbel och väntar med skräckblandad glädje på när mamma och Matilda föyttar tillbaka och vi ska montera ihop ett nytt Ikeahem.
Mikaelas fina nya säng och det fina bordet
Kommentarer
Trackback
