kaatrii

...dos noches en Magaluf perjudica gravemente su salud y la de los que estan en su alrededor.

Jag kan allvarligt erkänna att jag skäms över hur sällan jag bloggar. Men jag kan också allvarligt erkänna att det finns en bra anledning: vi har ingen dator hemma. Vi har fungerande internet, men ingen dator. Nej, för våran dator bestämde sig för att lägga ner. Slut, kaputt, it's over. No more fun. Så ja, det är inte så att jag struntar i att blogga. Det är bara så att möjligheten att göra det inte kommer så ofta.

Jag är tillbaka på Mallorca. Det är det väl antagligen inte många som har missat. Jag hade en galen partystund när jag kom tillbaka, då jag och Therese var ute i tio dagar i rad. När de tio dagarna hade gått, och vi började fundera på vad vi egentligen hade gjort av våran tid tillsammans insåg vi att vi inte kunde fortsätta på det sättet.
Eller så kanske det bara var så att vi inte hade några pengar kvar.
I alla fall började skolan, jag var där en dag och sedan gick jag i strejk. En såndär femårings-strejk: "Jagvillintejagtänkerintejagskainte!" Jag vägrade helt enkelt gå till skolan. Förstående som min mamma var kom vi fram till att ja, var det så det skulle vara kunde hon ju inte tvinga mig. Så i Måndags bar det av till skolan för möte med Rektor Stefan, och vi kom fram till att den bästa lösningen skulle vara att läsa en kurs (i detta fall blir det Historia A) hemifrån och jobba fram till September, då jag börjar skolan igen och läser på distans. Jag är sjukt nöjd, för det är precis vad jag ville framana med min lilla strejk.

Jobba. Jag ska jobba. Ska jag vara ärlig jobbar jag faktiskt i denna stund. Jag är barnvakt till två små änglar; Otto och Paula. Deras föräldrar har anställt mig som deras barnvakt, två dagar i veckan- typ, tills de åker hem till Sverige i sommar. På bara detta tjänar jag bättre än studiebidraget, men som om det skulle räcka för mig. Mah! Jag har även påbörjat ett litet projekt som vi kan kalla för jobba-i-solglasögonaffären-projektet, eftersom det är just det jag ska göra. Jobba i en solglasögonaffär. Jag har inte oficiellt blivit anställd än, men orden har flugit och jag kan säga att det ser ljust ut. Som jag, till min mammas olycka, skrek ut häromdagen: I will be a rich bitch!

Och det är alltså den senaste updaten från Mallorca. Ni som har hållit telefonkontakt med mig (alltså Mikaela och Sara) har antagligen en hel del mer information än detta, men det är sådan man inte skriver om oficiellt på internet. Alltså typ: han låg med henne och hon är en idiot. Är det så att information önskas är ni alla välkomna att ringa och fråga. Den delen av mitt liv tänker jag inte dela med mig av här.

Idag är det Mikaelas 19årsdag, grattis grattis grattis! Det är verkligen sämst att jag inte kan vara med och fira den, och jag önskar att jag kunde vara det mer än något annat på jorden. Jag önskar dig i alla fall den bästa kvällen ever!

Och igår var det Thereses 20årsdag. Den skulle firas, med en start på Portixol för varsin drink. Sedan bar det av till Bateria för en drink och en shot, och sen slog migränen till. Varför inte, liksom? Så jag fick så snällt gå hem och sova medans de andra festade v idare. Det sög, det med. Alltså: från min synvinkel sett, två ganska sugiga födelsedagar eftersom jag missade dem båda två.

För er få som läst allt detta vill jag säga grattis, ni har läst alldeles för många ord med bara massa skitsnack. Men tack för att ni är intresserade! Det värmer lite i hjärtat sådär. Nu ska jag hämta an påse chips, en cola och titta på någon bra film. Jag har tre stycken att välja mellan: American Beauty, Memoirs of a Geisha och Million Dollar Baby.

Ha en bra kväll.

11 timmar kvar tills jag sitter på flygplanet till Mallorca.
I'll be back.

Jag kommer sakna er alla så det gör ont i magen.

Gårdagen började med ett sjukhusbesök, för att sedan åka in till stan och fika med Emmy och Mikaela och ha julklappsutdelning. Det var hur mysigt som helst och så himla roligt att träffa tjejorna. Efter det åkte jag med Mikaela hem, låg på hennes säng och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till, av olika anledningar. Så efter ett tag blir det bestämt att vi ska på fest i Råcksta. Småkorkade som vi är vet vi inte hur långt det är till Råcksta, Mikaelas "Men det tar ungefär 15-20 minuter från Gullmars" visade sig ju inte riktigt stämma.
Så vid niotiden träffar jag och Madde Mikaela och Dick vid Medborgarplatsen och vi hoppar på tåget, ovetande om vilken tunnelbanefärd som faktiskt väntar oss.
När vi tillslut kommer fram drar det igång ganska snabbt, och några drinkar senare var jag nog inte den enda som kände mig väldigt full. Sara och Becka dök också upp, och till slut blev vi ett litet gäng på 9 personer. Roligt hade vi, speciellt åt Mikaelas skor som verkade hamna på fel fot mer än en gång.
Efter två kraschade glas, en trasig grill och många skratt drog de flesta iväg hem vid 2-tiden och vi gick och la oss. Så imorse vaknade jag, ovetande om den förbannade huvudvärken som på senaste tiden har valt att infinna sig varje morgon efter en fest. När började jag bli bakis?
Så efter att ha legat i sängen några timmar och stirrat rakt framför mig tog jag mig iväg till tunnelbanan och åkte hem till Sara, där jag la mig på soffan och somnade. Efter några timmar åkte vi in till stan för en fika, och sedan bar det av till Söder för att ta en drink med Saras mamma, som ett hej då. Vi hamnade tillslut på en bar på en bakgata nånstans och det var hur fint som helst där inne. En drink och en öl senare gick jag hem, och nu sitter jag här och har ingenting alls att göra. Eller jo, jag har en hel hög med saker att plugga på, men jag känner mig så omotiverad så jag nog inte kommer kunna göra någon nytta med det ändå.

Ska väl sätta mig och glo på TV: Antagligen lär jag somna direkt, för jag har inte varit såhär trött på länge. Dessutom har jag en fullspäckad dag imorgon med massor av saker att göra.
Usch.

Glad alla hjärtans dag!

Dagen började med att Hanna satte sig upp i sängen, utstrålade panik och skrek "KATRI! Klockan är tjugo i sju!" Anledning: Vi skulle upp klockan fem för att Hanna skulle till Umeå. Alltså: Vi vaknade en och en halv timme för sent, det var då 1 timme och 40 minuter kvar tills Hannas flyg skulle gå. Så i lätt panik fög vi upp, drog på oss närmsta klädplagg och sprang till pendeltåget. Väl på Centralen vägrade kassatanten ta betalt med Hannas kort, men tillslut lirkade vi loss en biljett och Hanna kom iväg. Hon hann med flyget, otroligt nog.
Efter den incidenten åkte jag hem och somnade som en gnu på soffan. Vaknade sisådär fyra timmar senare av att pappa stirrade på mig, gick upp, duschade och åkte iväg för att träffa Mami och Matilda. Vi gick runt på stan och sen gick vi till mormor och morfar för en liten återträff.

Efter detta bar det iväg tll Brommaplan för att titta på Saras sånglärares andra elever. Resultat: gåshud och tårar. De var sjukt duktiga. Efter det åkte vi till mig, åt pannkakor och tittade på Criminal Minds och tog oss hem till Sara. Nu sitter vi här, har precis varit på hitta-bussen-promenad och är nu redo för nästa bravad. Vad ska det bli? Möjligtvis hänga tvätt. Eller kanske försöka lösa det omöjliga korsordet i DN.

Annars flyter det mesta på. He-he-he... Jag är nöjd med mig själv och det är ju alltid trevligt.

Jag är väldigt nöjd med mig själv.

Nämnde jag att jag är nöjd med mig själv?

Point made.

Johan Glans om Alla Hjärtans Dag:
"Jag tycker att det är en ganska smaklös dag. Hjärtformade ballonger och rosa nallar är inte riktigt min grej. Jag ser det mest som en ursäkt för att äta mycket choklad."

Well spoken, Johan Glans. Men jag erkänner att jag inte hade klagat om någon hade dykt upp utanför min dörr med en bunt hjärtformade ballonger och en rosa nalle. Och choklad. Nej, istället är Sara min Alla Hjärtns Dag-dejt, och det går precis lik bra! Hon är ju som en rosa nalle, en hjärtformad en. Och choklad tackar hon ju aldrig nej till.

Gonatt!

Gårdagskvällen spenderades med Mikaela, Sara och Becka. Först hemma hos Mikaela, och sedan drogs det vidare till Viper Room. Jag erkänner, jag hade inga höga tankar om Viper Room innan, men det var helt okej. Annorlunda än Mallis uteliv, men det är väl bra med lite variation! I alla fall, efter mycket dansande, skrattande och drickande stängde klubben tillslut och vi skulle börja dra oss hemåt. Efter att ha tackat nej till ett erbjudande om efterfest på Tyresö hoppade vi in i en taxi. Mikaela fortsatte hem till Hammarby Sjöstad medan jag, Sara och Becka hoppade av på Medis för lite fylle-Donken. Vi tog med oss maten hem och, efter en lång promenad längs Timmermansallén, gick den ner fort.
Vid detta laget insåg vi att vi var tre personer som skulle dela på en madrass på 1.50. Sara hamnade i mitten och såhär i efterhand har vi fått veta att både jag och Becka krossade henne i natt. Så går det!
Det var en jätterolig kväll och verkligen rätt tjejer att umgås med! Tack för det tjejer!

Så idag vaknade jag då och mådde "som jag förtjänade", som pappa så fint påpekade. Som tur är brukar jag må bättre ganska snabbt, så efter att ha suttit i soffan och stirrat rakt fram i en timme började jag känna mig levande igen, och även Sara och Becka vaknade till liv. Vi gjorde oss i ordning, åkte in till stan för att träffa Mikaela och hämta lite saker hon hade till mig och sedan, för andra dagen (och måltiden) i rad blev det Donken. Sen åkte jag och Sara hem till Sara och Totte och Otto kom för barnvaktning. Jag lämnade dem dock ganska fort för att åka hem och umgås med pappa, och nu sitter jag här och kvällen börjar lida mot sitt slut. Det är nog lika bra att inte stanna uppe för länge, det är mycket att göra imorgon. Måste plugga, städa, och kanske träffa någon (?) Känns som om det kommer komma upp en hel del saker i alla fall!

På Tisdag kommer mamma och Matilda hit, ska bli kul. Sen åker jag till Mallis om bara lite mer än en vecka. Känns konstigt att åka ifrån alla i Stockholm, det känns som om jag kommer sakna alla något vansinnit mycket. Men det är bara några månader tills Mikaela och Dick kommer till Palma för att hälsa på, och förhoppningsvis kan Sara också komma en stund i sommar! Det hoppas jag på i alla fall.

Godnatt!

Så igår eftermiddag hoppade jag på snabbfärjan från Visby till Nynäshamn och kom tillbaka till fastlandet. Efter en enormt tråkig båttur (jag satt mest och sitrrade, gick ut och rökte några gånger mest för at kunna röra på mig) kom jag fram och tänkte genast: men vart är det man hämtar väskorna egentligen? Så jag springer runt inne i färjeterminalen, försöker hitta någo att fråga men de enda närvarande är ett gäng Gotlänningar som ser lika förvirrade ut som mig. Så tillslut lyckas jag se en kärra med väskor på andra sidan vägen och min älskade väska är tillbaka.
Tar en promenad till pendeltågsstationen och efter 5 minuter kommer Sara oh hämtar mig, så tar vi oss till Heriksdal. Efter ett tag kommer Becka och Jimmy körandes och plockar upp oss och vi åker till Mc Donalds för att äta glass. Och sen åker vi hem. Och kan inte sova. Både jag och Sara var så tröttaatt vi skrattade åt minsta sak, men ändå sådär klarvakna så det känns som om man skulle kunna springa några mil. Eller ah, nu ljög jag, springa några mil skulle aldrig jag och Sara göra, men ändå.
Nu har jag precis vaknat, Sara ligger i sängen och ser lite smågrumpy ut och verkar inte riktigt vilja vakna till liv.

Så nu ska jag alltså vara här till den 18e, och sedan åker jag tillbaka till Palma. Ska bli skönt att komma tillbaka och träffa alla, men jag kommer sakna alla en hel del också. KOM OCH HÄLSA PÅ! Det lär bli lite varmare nu också, så snart kanske man kan lägga sig på gräsmattan och sola. Skönt skönt!

Nu ska jag attackera Sara och se till så att hon vaknar.
Mihihi.

Ja, jag är på Gotland. Har varit här sen den 7 Januari, och jag vill hem. Det är dock inte så långt kvar, tre dagar, sen åker jag till Stockholm. Där blir jag kvar till den 18e och sedan får jag (äntligen!) åka hem till Palma igen. Sova i min säng, kramas med mina katter, sitta på balkongen och spana på poolen och palmerna. Jag Längtar Något Så Enormt.

Men jag har haft en bra tid. Jag åkte från Palma den 27 December, hade två dagar hos Eric i England och tig mig sedan till Stockholm för nyårsfirande. Det var jätteroligt, länge sedan jag festade med Mikaela och jag tror inte vi har haft ett enda lyckat partande innan denna gången (detta beror på mig och min oförmåga att veta när jag ska sluta dricka) Så det var lyckat. Träffade människor jag hade saknat, människ(a)or som jag inte hade förväntat mig att träffa och gjorde saker jag garanterat inte hade planerat (i alla fall inte så noga..!) Men det hela löste sig och det blev en bra Stockholmsvisit. Ska bli kul att komma tillbaka ett tag nu, säga hej då till alla innan det bär iväg hem och så.
Skulle kunna skriva ett enormt inlägg om bara Stockholmstiden, men jag har inte tid för jag ska egentligen sitta och leta information om Zenit just nu. Så det kanske kommer sen, nån gång...

Jag bor i alla fall hemma hos Hanna här på Gotland. I Visby, närmare bestämt i Norrgatt. Jag har lärt mig att hitta ganska bra, kan cykla in till Östercentrum och hitta runt i affärerna, kan hitta ensam till ICA och till busstationen. You get the point. Gotland skulle säkert kunna vara jättetrevligt om det inte var för att jag helt enkelt har varit ganska anti sen innan jag åkte hit.
Vi läser individuellt val, jag och Hanna har valt samma kurser: Internationella relationer och U-landskunskap samt Globalkunskap. Den första kursen är avklarad och nu har vi en vecka kvar tills vi åker till Stockholm och ska på studiebesök på massa biståndsorganisationer och sådant (därav informationssökningen av Zenit). Så jag får helt enkelt komma till Stockholm en vecka innan planerat, för att plugga.

Det har hänt en hel del nya saker som jag skulle kunna skriva om. Grejjen är den att de som läser min blogg (antalet har minskat drastiskt sedan jag slutade uppdatera ofta) vet redan om allt som har hänt, så varför skriva ner det igen? Känns onödigt, när jag egentligen inte borde sitta här ändå. Jag lovar att en dag sätta mig ner i Palma och skriva ner allt och ladda upp, bara för att typ.

Har gjort mig illa ett antal gånger sen jag kom till Gotland. Två cykelkrascher (båda orsakade av mig) har lett till blåmärken, plus att jag i förra veckan blev avkastad från en häst och fick hjärnskakning. Hade dock tur, en bruten nacke var nog inte långt borta eftersom jag landade på bakhuvudet/nacken. Så kan det gå ibland. Det ska inte få skrämma bort mig! Har precis kunnat börja lyfta min högerarm eftersom även axeln fick sig en ganska ordentlig smäll och antog en nyans av lila/blå/svart ett tag. Jag tycker så mycket om att tycka synd om mig själv!

Så, nu har jag i alla fall skrivit något för er få läsare att läsa om. Ska komma med en uppdatering så fort som möjligt, kanske även lite bilder. Har en sisådär 500 att ladda upp, de flesta på mig och Hanna.

Sitter i skolan och är klar för dagen. Har haft spanska hela förmiddagen, ännu en verbform att gå igenom. Det tar aldrig slut! Men nu börjar det sitta, spanskan går bättre och bättre och det är skönt! Sen efter lunch hade jag engelska nationella i b-kursen, lyssna och skriva. Det gick bra, tror jag. Känns som det i alla fall! Har ju gjort det en gång förut och det gick ju bra i alla fall.

Nu börjar det bli riktigt riktigt riktigt kallt här. Sju grader ute i morse, och för Mallorca är det väldigt kallt. Under 10 brukar det inte vara, men vi har ju haft ganska konstigt väder under hösten, två tornados säger ju det mesta. Jag saknar min dunjacka, mina vantar och min halsduk. Och mössan... :)

Efter skolan ska jag åka till Porto Pi och handla Jessicas julklapp, för imorgon blir det julklappsutdelning eftersom hon åker till Sverige på Fredag morgon. Kommer bli ensamt, ingen att bråka med på ett tag! Och ingen som kommer hoppa på mig när jag som minst anar det och bita mig i örat. Dessutom åker resten av gänget till Tyskland på Torsdag morgon... Men sen åker jag till Stockholm, och då blir det lite socialt igen :D Eller antagligen väldigt socialt. Hur ska jag hinna med allt jag vill göra? Det blir ett problem, men orkar inte bry mig nu!

Katten som skulle ha ungar har blivit opererad. I Måndags morse vaknade mamma klockan fem på morgonen och kände på sig att någonting var fel. Hon går ner och ser blod överallt, katten blöder. Så vi åker in till veterinären som säger att de måste operera henne. Några timmar senare ringer de och säger att hon hade en livmoder som var jätteinflammerad (tio gånger större än vad den egentligen ska vara) eftersom det har funnits ett foster där inne som hade varit så vanställt att det hade dött och blivit giftigt och så. De sa att det var himla tur att vi tog in henne, för hon kunde fött vilken minut som helst. Läskigt! Nu går hon i alla fall runt med en rakas mage och en sån där strut runt huvudet, så söt! Hon går in i saker hela tiden, och när hon ska gå upp för trapporna hör man henne för varje steg hon tar eftersom hon slår i alla trappsteg. Snutten! Hon ser en aning deprimerad ut, och hon ser ut att tycka väldigt synd om sig själv! Men snart är det över, i helgen får vi ta av struten och den 28e får hon ta bort stygnen.

Annars händer det ingenting speciellt riktigt. Livet gungar på som vanligt. Någon jättejulkänsla har jag inte riktigt fått, men vi har en julstjärna i fönstret i alla fall. Och idag var det jullunch i skolan: prinskorv, köttbullar, skinka... Mums!

En känsla av nervositet har spridit sig. Är det resfeber må hända? Jag vet inte, men lite nervös över att träffa alla är jag nog allt. Ska bli jättekul, se hur alla har förändrats och framför allt visa att jag inte ser ut som en fotboll länge! :D Känns bra faktiskt. Och det går fortfarande ner, bra bra. På Gotland ska jag träna massor också, Hanna tränar ju basket varje dag så jag ska med henne så finns det Friskis i samma hus. Och jag har ju Friskiskort så det blir jättebra det! :D

Snart ses vi alla Stockholmsbor :D Saknar er!!

På begäran har jag väl äntligen satt mig och skrivit ett nytt blogg-inlägg. Anledningen till att det inte blir så många är att datorn hemma har dött. Den är död, nerplockad och utkastad. Numera bor den i en väska hemma hos Jessica, vi kan ju inte slänga den på soptippen.

Igår var det Luciatåg inne i stan. Det var pinsamt. Det var kallt. Det var roligt. Vi gick från Bar Blond vid åttatiden, med poliseskort promenerade vi längst gatan upp till Plaza Cort där vi ställde upp. Och det var smackat med folk. Jag har nog aldrig sett så mycket folk förut. Hur roligt som helst. När vi sjäng de spanska sångerna sjäng alla med. Det var kul att sjunga på spanska, trots att jag inte fattade ett ord. Ljuset höll sig tänt hela tiden och jag fick inte allt för mycket stearin på fingrarna.

Efter det blev det dags för utekväll, Gotlänningarnas sista kväll i Palma! Jag och Mikaela gick upp till Marlies och company, tog några öl och gick sen vidare till Agua Bar för att möta upp resten av klassen. Det blev väldigt mycket öl, har ett svagt minne av att jag ramlade av en stol, och sen kom resten av ganget som vi lämnat efter oss hos Marlies till Agua Bar och det blev party party party helt enkelt. Party på Mallorca-vis!
Vid tvåtiden blev vi hungriga, så vi tog Ian i rullstolen och rullade iväg till Diner. Jag, Ian och Deano åt och de andra gick vidare, till Lontanos sa de. Men icket, när vi kommer dit är Mikaela och Trent försvunna. Så mycket för den hej då-kvällen!
Vid tretiden tog jag mig hem, eftersom jag hade tanken på att gå upp och vara i skolan i bakhuvudet. Klockan halv tio ringde Mikaela mig i morse och sa att hon hade kommit hem en halvtimme innan hon skulle till flygplatsen, däckat och försovit sig. Som tur var kom hon iväg ändå.

Så nu sitter jag här ensam i skolan. Det är tomt. Jag saknar Gotlänningarna. Jag känner mig ensam.

Snart åker jag till Stockholm. Inte alls långt kvar. Och igår hade jag bott på Mallorca ett halvår. Slutsats: I love it.

http://www.diariodemallorca.es/servicios/lupa/lupa.jsp?pIdFoto=1066239&pRef=1744_9_315706__Actual-Santa-Lucia-enciende-Navidad   <--- Luciatåg, som tur var står jag långt från kameran och syns inte ;)

Jaja, nu ska jag snart ha spanska. Ska plugga preterito indefinido, kul kul. Hinna ikapp med steg tre. Fick VG i steg fyra, det känns bra. Hade fått MVG om jag hade pluggat. Men ja, det gjorde jag inte...

Förresten MÅSTE alla se filmen The Notebook. Jag älskar den. Den måste vara den bästa filmen någonsin. Jag gråter varje gång, jag skrattar varje gång, jag blir glad varje gång. Se den och skriv en kommentar om vad ni tyckte.

En gang i manaden har vi i Svenska Skolan en idrottsdag. Jag har missat de tva innan (forsta gangen var det vandring i bergen i Lluc, kandes inte speciellt jobbigt att missa, jag var tvungen att aka till sjukgymnasten med mitt kna. Den andra gangen var det ridning, det var trakigt att missa men istallet fick jag aka till flygplatsen och hamta Sara sa det spelade ingen roll). Men denna gangen var jag alltsa med, och det var tae kwon do/pilbagsskytte, askul!
Dagen borjade med att vi Donnrar (jag har borjat rakna mig sjalv som en Donner nu, nar hande det?) hade tae kwon do, och det var universums jobbigaste uppvarmning! Springa runt och hoppa och grejjer, jag holl pa att do. Sen fick vi sparka och sla och sparka lite till och sa avslutades det med lite smatavling. Jag forlorade starkt mot Nora, jag skyller pa att hon ar liten och kan komma undan mina slag latt.
Sen hade vi lunch och efter det skulle vi skjuta pilbage, vilket jag tycker ar asroligt! Det ar svart, men nar det gar bra blir jag alltid sa nojd med mig sjalv. Traffade den gula ringen tva ganger, och det blev jag glad over.
Sen skulle jag, Martin, Jonte och Nora ha tavling pa fotbollsplanen, sitta pa ryggen pa nan som springer. Sa jag och Martin satte av och sen kraschade vi. Stackars Martin fick all varan tyngd pa sig i fallet och skrapade upp armbagen ordentligt och knana en del och fick ett hack i handen, medans jag klarade mig perfekt. Sa det kan ga. Jag fick faktiskt valdigt daligt samvete...
Och sen kom jag hem, la mig framfor tv'n och somnade. Sov i lite mer an tva timmar och nu sitter jag har.

Jag ska till Gotland i januari/februari! Det ar bestamt nu, skickade in iv-valspapperna idag. Det ska faktiskt bli riktigt roligt! Gardagens mote fick mig att inse att jag kommer doda nagon om jag blir kvar har, sa da ar det ju lika bra att aka. Dessutom ar det inte sa lang tid heller. Ska festa loss pa ringmuren och raukarna, och lara mig att uttala massa gotlandska ord. Far bo hos Hanna, och det ska bli jatteroligt.
Om en vecka ar jag i Stockholm. KUL!

Dessa crocs far mig ganska fundersam. De har fatt en himla uppmarksamhet, just for att de ar sa extremt fula. Sa manga "Jag hatar Foppa-tofflan"-klubbar det finns pa Facebook och sa vidare. Sa da tanker jag sahar: hade de inte varit sa fula hade det sakert inte varit lika manga som visste vad ett par crocs ar. Sa egentligen ar det alltsa en ganska bra affarsplan. Jag kan se Peter Forsberg och company sitta dar runt sitt fina, glansiga bord och diskutera: "Men om vi gor dem jattefula men extremt bekvama kommer de salja som smor! Alla kommer veta vad detta ar for nagot!" For det ar sant, de ar extremt bekvama. Jag har kidnappat Mikaelas rosa version, de ar alldeles for sma men jag kan helt enkelt inte stoppa mig sjalv fran att ta pa mig dem. De ar mina nya ga ut pa balkongen och roka mitt i natten-skor. Sa blir det nar man lamnar halva sin garderob hos mig!
Tank vad man kommer pa smarta saker nar man sitter och roker :S

Jag har haft en av de segaste helgerna pa lange. Jag har varit med Mikaela och Erik i stort sett hela tiden, och de kan vara sa extremt dryga mot varandra (och mig ocksa for den delen...) sa jag har fatt en hel del sma utbrott. I Fredags satt vi i alla fall har hemma och segade och till slut kom vi pa att vi kunde aka och spela bowling, sa vi tog oss till Porto Pi och spelade tva serier. Det gick ovanligt bra, himla trevligt. Igar kvall var vi tillbaka i samma situation: vi hade ingenting att gora och satt har hemma och segade. Sa vi gick till casionot och spelade lite biljard och sen gick vi till Diner och at, och sen gick jag hem. Och hela vagen hem funderade jag pa hur sur och gnallig jag var over att helgen hade blivit sa trakig. Hade ett helt blogginlagg uttankt i huvudet, men sa trakiga ska vi inte vara!

Jag har kommit fram till att jag inte fungerar ensam. Jag ar inte gjord for att vara ensam, hela min varld faller verkligen da. For det var ju darfor jag var sa sur igar: ensamheten krop narmare efter en vecka av sallskap. Det finns inget varre att ga och lagga sig i en tom sang och veta att det finns plats for en person till brevid. Jag hatar det verkligen. Bara kanslan av en annan person, det behover inte vara sa att man trycker sig mot varandra eller ligger jattenara, utan bara tanken pa att det faktiskt finns nagon dar i narheten ar det enda som behovs. Sa efter att ha haft det ett tag och sedan ga en hel helg utan gjorde mig helt galen. Jag hatar det verkligen. Har borjat sova med min dorr oppen, for da kommer katterna in och haller mig sallskap. Det varmer lite, tills de borjar attackera mina fotter och bita av mig tarna. De javlarna.

Snart ar det December. Det kanns helt sjukt. Jag kom fram till att jag kommer bli extremt understimulerad i Sverige, for dar aker man overallt. Har gar man. Ska man till andra sidan stan, da gar man. Det spelar ingen roll hur langt det ar. For sa ar Palmas bussystem uppbyggt, det tar alltid langre tid att vanta pa bussen, om den nu gar dit man ska, sa man kan lika garna ga. Och det ar inget fel pa att ga, det ar ganska trevligt. Forutom nar det ar uppforsbacke, och detta hander:
Mikaela: Katri, du tappade nagonting...
Jag: Va? (stannar och vander mig om for att titta efter vad jag tappade)
Mikaela: Farten! (ont skratt)
Sadant uppskattas inte.

Ha-ha-ha.

Pa Maddes begaran skriver jag ett nytt blogg-inlagg (vilka kravande vanner jag har!). Egentligen har jag inte mycket att skriva, men jag far val forsoka i alla fall.

Idag akte klassen till Pollenca pa utflykt. Den 45 minuter langa bussturen var hojdpunkten, jag sov (nastan) valdigt gatt. Sen kom vi dit och fick veta att vi skulle ta oss upp for en trappa med 365 trappsteg, den sag ut att aldrig sluta. Jag och Mikaela kom helt klart upp sist, och efter tio minuter gick vi ner igen. Det kandes onodigt. Javligt onodigt. Sedan skulle vi ga upp pa ett enormt berg, men da skyllde jag pa mitt kna och Mikaela och jag stannade kvar inne i Pollenca. Tydligen hade den snabbast kmmit upp pa 26 minuter, for mig hade det antagligen tagit minst en och en halv timme, sa det var nog lika bra att jag stannade dar nere. Sen akte vi hem, annu en underbar bussresa, och efter det planerade jag och Mikaela att ga till Diner och ata, och pa vagen dit traffade vi pa Ollie som foljde med oss och efter det foljde han med hit hem och pratade lite. Nu har han gatt och det var val i stort sett min dag. INTRESSANT!

I Lordags var vi ute. Det borjade med att vi Svenskar samlades pa Hogan's for att kolla pa fotbollen. Efter nastan hela forsta halvlek insag vi att det gick at helvete, sa jag, Mikaela, Martin och Nora gick vidare till casinot for att spela biljard. Jag agde, jag var grym, jag var bast, jag ska bli biljardproffs. Jag och Nora vann bada spelen, sen var det bara jag och Mikaela kvar och da kom Jessica sa traffade vi alla andra och gick tillbaka till casinot for mer biljard. Och aterigen: jag agde, jag var grym, jag var bast, jag ska bli biljardproffs. Jag och Jed var pa lag och vi vann, valdigt trevligt. Sen gick vi vidare till Ollie och Marlies, och dar blev jag kvar for natten. Sov en timme, av olika anledningar. Hmm hmm hmm... ;)

Nu ar det inte speciellt langt kvar tills jag aker till Sverige. Det kanns sadar. Jag vill traffa alla manniskor, men har verkligen ingen lust att aka till Sverige. Mojligtvis for godisets skull. En schweizernot skulle sitta fint. Mm Mm Mm. Och svenska kottbullar. Och snabbmakaroner. Inte svensk mjolk dock, den spanska mjolken ager allt. Myeap.

Har inget mer att skriva. Verkligen inte ett ord. Sa nu skriver jag ett till nar ni har kommenterat! ;P

/Katri

Jag har brutit lat-overskriftsiden. Helt enkelt for att jag ar sa tappt i hjarnan att jag inte kan tanka pa nan lat. Sa det kan ga.
Jag ar sjuk. Halsont, hosta, forkylning, kanske en antydan till feber. Har sovit 11 timmar tva natter i strack, men kanner anda som om jag inte har sett en sang pa en vecka. Huvudvarkstabletterna har knarkats, och om ett tag gar nog det varsta over och da ska jag lagga mig i min sang och kolla pa film. Mums.

Jag ar besviken, GRYMT besviken, pa att det aldrig ar nagon som kommenterar mina blogg-inlagg. Jag sitter och skriver massa skit, och vill sa garna hora att nan faktiskt fatt ut nagot av det jag skrivit, men icke. Besviken, besviken, besviken.

Helgen har varit lugn. I Fredags gick Hanna med mig hem en stund efter skolan, men var tvungen att aka ganska snart. Sa kvallen gick och vi var bortbjudna pa middag hos lillasysterns basta vans familj, sa vi akte dit och at middag och efter det tog jag bussen till stan och holl Mikaela sallskap nar hon at glass pa Mc Donalds.
Pa Lordagen hade jag och Mikaela ridlektion, sa vi traffades alla tre (jag, Hanna och Mikaela) aterigen vid Mc Donalds och gav oss ivag till Sindicat for att ta bussen. Ut till stallet och lektion, som gick hyfsat bra, och sen tillbaka in till stan for att ata pa (suprise!) Mc Donalds. Hem till Mikaela och sega i soffan, titta pa film, och sen hem till Erik med Mikaela for att titta pa lite mer film.
Igar umgicks jag med Jessica. Vi promenerade lite runt Palma och bestamde traff med massa manniskor, men ingen kunde (man dissar inte mig ostraffat, det ar manga som ligger risigt till) och jag och Jessica akte hem och tittade pa film.
Mycket film och Mc Donalds denna helgen, men inte en droppe alkohol.

Fick en enorm langtan efter att aka till Sverige. Den 27 December aker jag fran Palma till London, stannar dar i tva natter och kommer till Stockholm den 29e. Stannar till den 9 Januari, och sen bar det av hem till Palma igen. Jag saknar alla Stockholmsbor hur mycket som helst! Ni anar inte.

Det har varit en helt galen vecka, och resultatet borjar kannas nu. Det ar i dessa lagen man lovar sig sjalv att aldrig mer dricka, roka, strunta i att sova eller gora andra liknande saker, men nagra dagar senare, nar den varsta huvudvarken har gatt over och musklerna borjar fa tillbaka sin vanliga funktion sitter man dar liksaval och klunkar i sig ol efter ol. Men jag stortrivs med det, och tanker inte klaga. Inte alls.

I Mandags tog jag och Mikaela modet till oss och gick och piercade oss i oronflurpen. Jag ar hur nojd som helst, och det gor inte det minsta ont. Det gjorde det inte nar de piercade heller, min vanstra ansiktssida var bortdomnad av extrema mangder kylspray. Glada och nojda gick vi runt inne i stan ett tag efterat med Hanna, och sedan bar det av hem.
Pa kvallen ringde Pete och jag gick over dit och sov dar. Det var himla mysigt, som alltid.

Tisdag morgon vaknade jag ganska tidigt eftersom Pete skulle upp till jobbet. Jag lag kvar och drog mig anda till halv elva, nar jag var tvungen att ga upp och ta mig hem for att sedan aka ivag ut till flygplatsen och hamta Sara. Hoppade pa bussen har utanfor och var lite sen till flygplatsen (believe it or not, jag har blivit en manniska som kommer sent till och fran). Jag och Sara holl pa att missa varandra, men efter lite kaos fick vi ett efterlangtat aterforenande, och jag blev sa himla glad av att se henne!
Kvallen tillbringades pa en restaurang nere vid vattnet dar vi at tiramisu och chokladmousse, drack ol och tittade pa manniskorna som gick forbi utanfor.

I Onsdags var det forsta utekvallen for Sara pa Mallorca. Tyvarr gick inte kvallen som planerat.
Det var en jattestor Halloweenfest pa Hostal Corona, som ligger en liten bit hemifran. Jag, Sara, Mikaela och Jessica traskade dit, glada och skrattiga, och traffade hela ganget dar. Killarna skulle, som vanligt, halla pa och spexa sig och kvallens underhallning var att hoppa framfor bilar pa den tranga gatan utanfor Corona. Plotsligt kommer det en taxi farandes, alldeles for snabbt, och en av killarna, tanker inte namna nagra namn, hinner inte in fran gatan. Ljudet av nar hans ben knacks och skriket nar han slungas med bilen kommer inte forsvinna ur mitt huvud pa valdigt lange. Alla far panik och springer fram, taxin stannar och kvar pa marken ligger han. Fort bars han in i taxin och de flesta av vara vanner hoppar in med honom for att aka ivag till sjukhuset.
Han brot alla ben i det hogra benet, och ligger nu pa sjukhus och far stanna nagra dagar. Operationer ar gjorda och platar inskruvade. Tanken pa att han anda hade javligt tur slar mig hela tiden. Hade bilen kort lite fortare och han inte hunnit sa pass langt upp pa trottoaren som han gjorde hade han kunnat dott.
Kvallen fortsatte, nagot nedstamd, med Mikaela, Sara och Erik. Det blev ganska trevligt efter ett tag anda, men jag tror inte att nagon av oss kunde fa krachen ur huvudet...

Torsdagen vaknade vi och var extremt bakis. Dagen tillbringades mest framfor tv'n eller rokandes pa balkongen, och det var nog precis vad vi behovde.

I Fredags var vi barnvakter at Lucia, en av tjejerna i trean i Svenska Skolan. Det var jattemysigt och Sara hade extremt kul med puzzel... Kul att nagon var underhallen i alla fall ;)

Sa igar var det dags for utekvall nummer tva, efter att Sara pa dagen hade tagit mod till sig och piercat lappen! Mikaela och Hanna kom forbi vid niotiden, vi gjorde oss iordning tillsammans och klockan halv 11 skulle vi traffa Marlies och Ollie vid Burger King. Hanna gick at sitt hall (skolan, mahaha) och vi andra fortsatte ner for att traffa resten av ganget. Det bar av till casinot och det var himla trevligt. Mangden vodka de hade i sina drinkar var enorm, och det behovdes inte manga innan jag insag att jag nog faktiskt var tvungen att ta det lite lugnt.
Efter casinot gick vi vidare till nan klubb nere pa Paseon, och dar stannade vi ett tag tills vi tjejer lyckades overtala Erik och Trent att vi skulle ga pa strippklub! Upp mot Gomilla bar det av, men tyvarr hittade vi ingen strippklubb, for tydligen hade klockan hunnit bli sex pa morgonen och alla klubbar holl pa att stanga. Sa vi gick till en ackelbar pa en av Gomillas bakgator (Gomilla ar Palmas porrkvarter, det sager det mesta om stallet) dar det radde kaos eftersom en kaxig spansk gubbe (ah okej, han var kanske 30, men en ackelgubber anda) var pa brakhumor. Efter att ha headbangat en av vara killar insag vi att det nog var dags att lamna stallet. Kaxig kommer gubben efter och forsokte fortsatta slass, men nar han sag att vi var ganska manga fler blev han osaker och forsvann.
Vi gick vidare hem till Trent dar vi satt och pratade och tittade pa film ett tag, och sedan bestamde vi oss for att ga hem. Nar jag tittade pa klockan insag jag att hon var atta pa morgonen, och att jag och Sara skulle upp tva timmar senare.

Imorse vaknade vi alltsa efter tva timmars somn. Sara var fortfarande full och hennes vaska var inte packad. Upp fort, slanga ner alla saker i vaskan och ivag till flygplatsen. Och nu sitter jag har, nyss hemkommen fran flygplatsen, och inser att det nog anda har varit en ganska lyckad vecka pa Mallorca, trots en del snedsteg.

Jag har haft den basta helgen pa valdigt lange. Det var inte nyss jag kande mig sahar glad. Det ar en lang historia, och jag vll sa garna skriva ner alltihopa for att inte glomma det sjalv, men jag vet att ingen skulle orka lasa igenom hela historian sa det tanker jag inte gora. Sa den blir lite kortare.

I Torsdags var det Ladie's Night pa Agua bar. For de som inte redan har forstatt det ar Ladie's Night den basta kvallen i veckan. Det ar gratis dricka for tjejer fram till 11. Och efter 11 ar man vanligtvis sa dragen sa man inte far i sig nagot mer. Sa det ar helt enkelt en gratis fylla.
I alla fall. Jag var dar. Med Mikaela och hela ganget. Det var hur kul som helst. Och dar satt han. Och, for att lata astontig: jag visste direkt att jag skulle ha honom.
Kvallen gick vidare utan nagra storre framsteg. Inte for att jag forsokte det minsta. Efter ett tag var vi trotta pa Agua bar och bestamde oss for att ga vidare till Lontanos. Och han foljde med. Mums!
Sa ivag gick vi: jag, Mikaela, Jessica, Strawbs och han. Vi kom till Agua bar, och pa nagot satt fick Mikaela och Strawbs ihop det. De satt dar och gullade i soffan, medans vi andra tre satt och pratade lite langre bort. Efter ett tag tittar Strawbs upp och sager "Man, u're sitting there with two beautiful girls, u must take ur chance and kiss one of them" varpa han ler glatt och ja, sen sager val det mesta sig sjalv?
Sedan dess har jag i alla fall varit med honom mest hela tiden. Och det ar jattemysigt. Och det hade varit jatteperfekt om det inte hade varit for att hans bat aker harifran om en vecka, och inte kommer tillbaka. Det suger verkligen.
Och hur cheesy det an later vet jag att vi verkligen ar perfekta for varandra. Han ar en sandar som jag har letat efter i en evighet. Nu har jag hittat honom, och da ska han aka harifran. Jag ar grymt besviken pa allt och alla som planerar hur vara liv ska ga till. Kunde jag inte ha fatt traffa honom for nagra manader sedan? Nej nej, jag ska traffa honom precis innan han aker.

Men jag ska inte gnalla. Man far se det fran den ljusa sidan: jag har i alla fall fatt traffa honom. Och han tycker om mig lika mycket som jag tycker om honom. Och den kanslan ar underbar. I love it.

Onsdagskvall. Alltid den segaste kvallen pa veckan. Det ar nu trottheten fran veckans skola borjar sla in ordentligt. Det dar ackliga lysrorsljuset borjar kannas i huvudet och laxorna som man tyckte att man hade jattemycket tid pa sig att gora klart ska plotsligt vara inne om bara nagra dagar.

Imorgon ar det Halloweenfest for smabarnen i skolan. Jag, Mikkan och Hanna akte till Porto Pi pa formiddagen for att handla det som behovdet i pynt- och matvag. Alltihopa gick pa 80 euros, och nar vi kom tillbaka till skolan markte vi att vi inte hae nagot kvitto med oss. Smart! Men det gick bra. Ingen skall fick vi, trots varan enorma skrack.

Det regnar hela tiden. Men sa ar hosten pa Mallorca. Regn, regn och lite mer regn. Som tur ar har vi inte fatt nagon mer tornado. Eller jag vet inte om det ar tur, jag skulle tycka det var ganska spannande. Den kan fa komma alla dagar forutom pa Tisdag, for jag vill att Saras plan ska komma hit ordentligt.

Och pa tal om Tisdag - det ar idrottsdag i skolan och jag missar den ocksa. Missade den forra, nar det varvandring i bergen i Lluc. Det kandes val inte sa jattejobbigt att missa, men pa Tisdag ar det ridning! Och jag missar det! Jag skulle sa garna vilja titta pa... :P Jonte satt i en evighet igar och tjatade om att han ville ha en nervos strishingst, rida langst fram och vara bast. Men a andra sidan far jag aka till flygplatsen och hamta Sara istallet, och det finns ingen idrottsdag som ar battre an det!

Idag hade jag sista Matte B-lektionen. Hur skont som helst! Vi gick igenom statistik, det tycker jag faktiskt ar roligt. Statistik och ekvationer ar mina favoriter. I alla fall, vi hade en uppgift - godispasen - som gick ut pa att se hur stor chans det fanns att fa upp en viss godis ur en pase. Och det gar ju inte att gora utan en godispase! Sa vi fick en paste Haribobjornar var att prova pa, och sen fick vi ata upp allt :) Hur gott som helst!

/ Katri

Jag vill jattegarna skriva nagot jatteintressant inlagg som alla blir hur inspirerade som helst av att lasa, men jag kan verkligen inte komma pa nagonting. Har suttit med blogg-rutan uppe hur manga ganger som helst under helgen och forsokt skriva nagot, men for stunden (ja, bara for stunden, ha-ha-ha) funkar inte min hjarna. Jag glommer allt. Och da menar jag verkligen allt. Idag kunde jag inte rakna 3/1, det var nastan lite skrammande.

Pa fredag har jag min sista mattelektion i B-kursen, och min oro over att inte klara kursen har gatt over eftersom jag fragade lararen idag och hon glatt sa att hon inte tvivlade en sekund pa att jag skulle klara kursen. Det kanns skont. Fast det MVG jag satsade pa ar nog long gone misstanker jag. Det blir nog snarare ett G. Ett VG om jag har tur. Far veta pa Fredag, och da far ni alla veta!

Efter skolan hade vi mote om smabarnens Halloweenfest som ar pa Torsdag. Vi ar nagra gymnasieelever (kan inte skriva Donnerelever eftersom jag verkligen inte kan se mig sjalv som en Donnerlelev... I min hjarna gar jag fortfarande pa Farsta) som ska fixa festen. Efter motet akte jag, Hanna och Mikaela till Porto Pi for att ga ner pa Carrefour och kopa pynt till skolan, och vi hittade verkligen ingenting! Det var helt vardelost. Sura gick vi och kopte varsit par strumpbyxor till festen - mina ar svarta med silvriga doskallar pa. Jag ska vara pirat :)

Idag ar det bara 8 dagar kvar tills Sara kommer!! Sa mysigt det kommer bli :) Jag langtar langtar langtar! Massor! Pratade med Marliese och Ollie som lovade att ta ut oss pa massa aventyr :) Ska bli kul att visa mitt liv, och forhoppningsvis blir Sara lika kar i Mallorca som jag blev nar jag var har i Mars och bestammer sig for att flytta hit efter trean. Hoppas hoppas hoppas (kann ingen press nu Sara ;))

Haha och pa tal om Sara skickade hon roligaste smset idag: "Att vara Alex Schulman ar roligt, men att vara Alex Schulman ar inte alltid roligt" Haha fyfan vad jag skrattade! Och nar jag skulle beratta det for alla andra i skolan var det ingen som laste hans blogg, och da var det inte roligt langre :(
Och forresten Sara, Johan Glans ar asrolig! Satsa pa honom ;)

Vi har fatt vara mobler nu, det ar jattefint har hemma! Jag skulle saklart montera ihop allt sjalv, och sa visade det sig att soffan var lite tyngre an jag hade forvantat mig, sa den krascade rakt in i vaggen och landade sa fint pa mitt friska kna, som inte var friskt langre efter det. Men nu ar det battre :)

/ Katri