Insomnia

Jag hatar att inte kunna sova. Det är nog på ett ungefär det värsta jag vet. Hellre att jag är sjuk än att jag ligger vaken en hel natt. Igår kunde jag alltså inte sova. Jerssica var här till ungefär halv 12, och då gick jag och gjorde mig iordning och gick och la mig. Stirrar, stirrar, stirrar... Försöker med att blunda och låtsas att jag är trött för att lura kroppen lite, men icke. Efter ett tag ger jag upp och tittar på klockan - 02.00. Jaha, 2 timmar till ändlöst stirrande. Försöker sova lite till, och då hör jag steg utanför sovrummet. Mamma. Går upp och klagar på att jag inte kan sova, men det finns ingen hjälp att söka där. Mamma, som är i nyvaket tillstånd, rycker bara på axlarna och säger att hon inte vet vad jag ska göra. "Läs en bok eller nått" Sätter på tv'n, tittar på ett avsnitt av CSI Miami, det enda program av intresse som visas på TV. Efter det stänger jag av tv'n och tänker att jag kan sova igen. Tid: 02.50. Ligger och vrider och vänder på mig och ger tillslut upp. Tittar på klockan och då är hon 03.20. Tv-dags igen, denna gången en dokumentär om en flygplanskrasch.. Om inget annat kanske den kan trötta ut mig... Tittar klart, den är slut runt 04.00. Roligt, fortfarande klarvaken och nu även hungrig. Går ner och hittar en persika som jag äter upp. Dags för lite mer tv-tittande, och det är nu det nästan blir lite roligt. Det finns verkligen ingenting av intresse att titta på, så jag tittar på hästhoppning. Inte bara det att jag tittar på hästhoppning - det är nån spansk liten tävling med spanska kommentatorer och alla som rider är okända typer som letar efter en minute in fame, typ. 04.45 inser jag att jag verkligen inte kan titta mer på detta program, så jag stänger av och försöker sova igen. Vet inte hur länge jag låg och vred och vände på mig, men tillslut lyckades jag visst somna. Vaknade vid 10, så jag sov väl nånstans mellan 4 och 5 timmar inatt. Är glad att jag inte ska jobba. Det är morgondagens uppgift, får försöka sova mer inatt.

Det blev en dag på stranden

Vid halv-12tiden ringde Jessica mig och frågade om jag ville följa med henne och barnen till stranden, och eftersom jag inte hade några andra planer så gick jag med på det. Vi skulle till en ny strand - Costa la Calma, som ligger en bit förbi Magaluf. Så vid halv 1 kom de och hämtade upp mig och det bar iväg.
Väl framme märker jag något hemskt - det är inte bara så att vattnet är fullt av fiskar, det är även bara stenklippor omkring. Detta betydde att jag satt i min solstol oavbrutet i 4 timmar, jag vägrade kliva i vattnet. Men det gick det med.
Vi hade även en incident med Jessicas fot då hon trampade på en glasbit och blodet forsade. Har inte sett så mycket blod på länge. Jag sprang iväg och hämtade handduk och isklaff för att lägga på, och som tur var visade sig såret vara ganska litet när allt blod väl var borttorkat. Men ack vilken dramatik vi hade där ett tag.

Skön och lugn dag. Ska äta middag om ett tag och sen blir det nog filmkväll med Jessica. Har vi tur hinner vi åka till IKEA och köpa på oss massa gott godis... Svullokväll, here I come!

It all comes down to thinking

Igår bestämde jag mig - jag stannar inte kvar på Mallorca ett år till. Första tanken var att flytta redan i Augusti, när jag åker nästa gång, men så under kvällen kom jag på att hur fan ska jag hinna med det? Hitta lägenhet, få med mig alla saker när jag åker... Det är mycket att fixa! Plus att jag ju inte har något jobb i Stockholm. Så jag pratade med min alltid så visa mor som kom på att jag ju kan komma tillbaka till Palma i September, jobba några månader och flytta tillbaka i början av December. Då har jag lön för tre månader, det är typ 1300 euros, och det har jag att använda till att betala hyra och sånt första månaden ifall jag inte skulle hitta något. Ja, det finns många alternativ, men det jag vet är att jag är tillbaka i Stockholm snart i alla fall. Det bästa kanske skulle vara att ta det lite långsamt och vänta till i vinter, för jag vill inte hamna i någon sunkig lägenhet mitt ute i ingenstans och inte kunna betala för den.
Klurigt!

Idag är det i alla fall inte sådär mördande hett, men mamma skrattade åt mig när jag kom ner och sa "Åh vad det är svalt här inne!" och sen tittade på termometern som står på 28 grader inomhus. Så varmt har det alltså varit här, att 28 grader är svalt! Funderar till och med på att platta håret idag. 
Ska iväg och jobba vid 2tiden och efter det ska jag antagligen fortsätta mig lägenhetsletning. Måste ligga och steka vid poolen lite också så jag har lite färg när jag kommer till Stockholm. Jag måste ju visa att jag än så länge fortfarande bor kvar på Mallorca...

Jag smälter

Det går inte att beskriva värmen på Mallorca just nu. Termometern står på 35.5 grader, men det känns som om det är sjukt mycket varmare. Går man ut tar det inte lång tid innan man börjar svettas som en idiot, och hur fräscht känns det? Jag smälter sakta men säkert bort i solen, det ska bli skönt att få ett break och komma till Stockholm i Augusti när det faktiskt brukar vara som varmast här. MEN, det slutar inte där! Det är så att för att kunna överleva gäller det att ha airconditon på hemma, men att komma in i ett rum som är alldeles nerkylt när man själv kokar är inte det bästa, för då, mina kära vänner, blir man förkyld hur lätt som helst! Så de senaste dagarna har jag börjat nysa kraftigt. Jag hoppas att det stannar där, för att nysa kan jag överleva, men jag hatar när det blir sådär snorigt... 

Biljetterna till Stockholm är i alla fall bokade nu. Flyger till Stockholm den 6 Augusti och tillbaka till Palma den 7 September. Låååång tid :D Dessutom har jag direktflyg båda vägarna, så tappar de bort mina väskor även denna gången blir jag förvånad. Får väl hoppas på att de inte lämnar väskorna i Palma eller lastar på dem på fel plan eller något... Med min senaste väsk-tur skulle det i och för sig inte förvåna mig.

Nu väntar jag på att Jessica ska komma förbi, hon ska prova lite kläder som jag har fått och se om de passar henne, och sen ska vi ta bilen och åka och handla mat för det går inte att bära hem kylvaror i värmen för de smälter på vägen hem från affären! Sen är det dags för lite fix och trix, och sen, klockan 5, ska jag jobba. Kommer antagligen hamna framför datorn tittandes på The Hills, som jag har blivit pinsamt beroende av. Myeap!

Cosmo kanske inte var så bra ändå

Nick bläddrade precis förbi ett reportage med killar som endast täcker över en liten och begränsad del av kroppen för välgörenhet. Reaktionen blev ett snabbt bläddrande för att komma förbi sidorna och ett "Uaaah..!"

Hoppsan! ;D

(Äntligen) tillbaka till en vardag

Sen i Februari i år, när jag tog ledigt från skolan, har jag mer eller mindre inte gjort ett skit. Det har varit skönt, men att ha rutiner behövs faktiskt ibland, och det märks nu när jag har ett jobb. Det märks också att jag har varit en extremt slapp människa för jag är så himla trött hela tiden! Jag är inte van vid att gå upp en bestämd tid, göra mig iordning och faktiskt ha något inplanerat att göra. Att det är 35-40 grader och stekande sol gör en inte direkt piggare.

Idag har jag i alla fall jobbat. Åkte ut till Cala Major så jag var där vid 2, jobbade i lite mer än 2 timmar och sen åkte jag hem. En kort dag, det var skönt! Att ta hand om en 2åring som aldrig sitter stilla kräver mycket energi, och då är 2 timmar ungefär vad man klarar av i början! Vi tog oräkneliga varv runt huset på Caspars plastbil, målade små streck på ett papper med kritor och lekte den kända kasta-gaffeln-så-lång-bort-som-möjligt-så-katri-måste-springa-och-hämta-den-tusen-gånger-leken. Uppskattat! Det gick i alla fall bra och jag ska dit igen på Onsdag. Från och med den 1a Juli börjar jag jobba "på riktigt" hos dem, med schema och så, och även en riktig lön :D

Kom hem, badade i poolen (som var kallare än man kan tro, men det var ganska skönt efter att ha smält bort i solen hela dagen) och sen gick jag ner till posten för att skicka in min ansökan till Korrgymnasiet. Så det är alltså ordnat nu också, det ser ut som att jag faktiskt kan gå ut trean och ta studenten! :) 

Nu sitter jag och funderar på vad jag ska hitta på. Nick är här, den stackaren blev misshandlad av ett gäng (9 killar mot honom!) i Fredags natt. Han var uppe på sjukhuset idag och fick veta att hans näsa är bruten plus att han är täckt av sår över hela kroppen och hans vrist är alldeles svullen. För att komma ifrån dem fick han kasta sig ner i vattnet i hamnen, kan inte ha varit speciellt kul! Tycker synd om honom. Han ska i alla fall tillbaka till sjukhuset imorgon bitti så han får stanna här i natt eftersom vi bor så nära. Just nu ligger han och tröstläser min Cosmo, jag vet allt hur man ska få en kille glad! ;D

Gonatt!

Bostadskö

Har spenderat morgonen med att sätta mig och mamma i bostadskö, fyllt i miljoner olika intresseanmälansblanketter för diverse områden och läst på allt som finns att läsa om inflyttningar, nybyggen och vilken sort lägenhet som finns vart. Hjärnan har nu sagt stopp, den vill inte läsa mer. Det får inte plats mer information. Och det är väl lika bra, för skriver vi upp oss på fler intresseanmälninslistor kommer vi väl få miljarder mail om att "nu kan man ställa sig i kö för..." när det väl är dags.

Det här med att flytta är helt enkelt inte så lätt som man tror. I alla fall inte från ett land till ett annat. Det är mycket att göra, speciellt när man är bestämd på vart man vill flytta. Ja, en sak är säker; sökandet efter en lägenhet i Stockholm har bara börjat, men vi är fan ett steg närmare hemflytten nu än vi var igår. 

Jagvilljagvilljagvill.

Plikten kallar

Det finns inte en cell i min kropp som vill jobba hela Midsommar, men jag har inget val. Man kan kanske säga att jag blev inlurad i det hela, eftersom jag inte visste att det var Midsommar idag när jag tackade ja? Hur som helst, nu bär det av på bussen mot Cala Mayor och barnpassning hela dagen/kvällen(/natten? :S)

Glad Midsommar!

Ensam i Palma igen

Jaha, så var livet tillbaka till det vanliga igen då. Jobba, sova, sola, bada. Låter ju inte för hemskt, men just nu är jag så sinnessjukt nere över att inte vara i Stockholm så jag inte vet vad jag ska ta mig till, typ.

I Tisdags fick jag ett nytt jobb. Ska vara barnflicka till lilla Caspar, snart 2 år gammal. Jobbar 16 timmar i veckan och får 450 euros i månaden. Jobbar jag något utöver det (vilket jag kommer göra) får jag 8 euros/timmen fram till midnatt och efter det får jag 10 euros/timmen. Dessutom vill dem ha med mig om det åker på semester, och den blir ju såklart betald. Inte helt fel ;D Jobbet kommer troligtvis få tiden att gå lite snabbare tills nästa gång jag åker till Stockholm, vilket blir i Augusti. Stannar ungefär en månad då, får se hur det blir med biljetter och så. Och det är antagligen mindre än ett år kvar tills tillbakaflytten. I can't wait!

Har haft två intensiva shoppingdagar med mamma och Matilda. Har köpt en bikiniöverdel (jag ger upp på bikiniunderdel, får fan använda samma, har hittat miljoner olika som finns i S och L, men inte i M. Varför sälja kläder i M?), örhängen, hårklämmor och strumpor :D Mamma och Matilda har däremot shoppat loss lite bättre. Jag får komma ikapp en annan gång!

Hade Mikaela och Dick här en vecka också, de åkte i Tisdags morse :( Hade hur kul som helst! Nu har jag ingen att ha nässprayskrig med längre, och inte heller någon att väcka på morgnarna. Känns tomt utan dem...

Nu ska jag äta pizza som jag så duktigt har värmt i ugnen och titta på film.
Yeaaaah.

Födelsedag

Igår fyllde jag alltså 19 vilket såklart skulle firas. Efter att ha haft flera veckor av tissel och tassel och viskningar och hemliga mail som jag inte fick läsa kom tillslut överaskningen.

Invigde födelsedagen med en promenad med Mikaela och hundarna. Ganska precis vid 12-slaget stod Mikaela och plockade hundbajs och jag höll i hundarna. Kan en födelsedag börja bättre? ;D Efter det åkte jag in till Söder och träffade Alex. Vi tog en tur på longboarden (jag är snart proffs!) och sen gick jag hem för att sova.

Vaknade och åt lunch med pappa och farmor. Sen hade jag några timmat för mig själv när jag inte fick prata med nån av mina kära vänner för de hade samlats och skulle fixa allt för kvällen. Varje gång jag ringde nån hörde jag alla viska i bakgrunden och när jag frågade "Jaha, vad gör ni då?" blev det vanliga svaret "Det får inte du veta!" Kände mig väldigt uppskattad! :D Efter några timmar kom i alla fall Therese hit, vi gick och skulle köpa middag och när jag försökte köpa lasagne att värma upp fick jag en utskällning för jag "får ju inte äta micromat på födelsedagen!" Så vi lagade egen middag, gjorde oss iordning och åkte till Mikaela.

Väl där kliver jag in i lägenheten och går ut i köket. Jag möts av Mikaela, Sara, Micha, Dick och Danne som har gjort jättefint! Vi äter tårta och jag får massa paket att öppna :D Sen har vi lite mer än en halvtimme att "förfesta" på och efter det bar det av till Chaplins. Väl inne drar firandet igång och jag hade jätteroligt! Vi sjöng kareoke, dansade och pratade om allt möjligt (bland annat bestämde jag och Mikaela oss för att tatuera oss tillsammans på Mallis, och idén var lika bra i nyktert tillstånd så det blir allt av!)
Vid kvällens slut tog jag och Therese en taxi in till Söder och avslutade kvällen med att prata lite och sen somna som däckade stenar.

Det var i alla fall en toppenfödelsedag och jag hade inte kunnat ha roligare.
Tack alla!

Stockholm

Äntligen tillbaka, har haft sjukt kul dessa dagar jag har varit här och har massa dagar kvar att ha ännu mer kul på :D Och sen har jag en vecka att ha kul i Palma med Mikaela och Dick också!

Det kan inte bli bättre :D

Sommaren är tillbaka

Så var Mallissommaren tillbaka - 30 grader och strålande sol. Ligga på gräet vid poolen och sola eller sitta på Plaza Major och dricka iskaffe med Therese. Ja tack! Kanske kan fixa till brännan innan Stockholmsbesöket också - visa att jag faktiskt bor på Mallorca.

Mindre än en vecka till Stockholm nu. Efter mördarresan (Palma - Barcelona, Barcelona - München, München - Stockholm) lär jag behöva sova ett tag, men sen blir det nog full fart. Men jag vägrar ha två helt uppbokade veckor, tänker inte flänga runt som en idiot och aldrig ha en lugn stund. Jag ska ta det lugnt, och samtidigt hinna träffa alla. Jag och Therese räknade igår - det är minst en person om dagen att träffa. Jäkla stress det här med att hälsa på i Stockholm. Därför måste jag komma tillbaka en längre tid lite senare i sommar ;D

Jobb ikväll, Torsdag kväll och Fredag kväll. Sen på Lördag kväll ska vi fira min födelsedag i förskott, och Therese åker till Stockholm. Söndag blir det sista kvällen med New York-familjen, och Måndag är det jobb igen. Sen på Tisdag morgon åker jag.

Tiden kommer gå snabbt.
Ses snart! :D

10 dagar kvar

Ja, dagarna tills jag åker till Stockholm blir färre och färre. Nu är vi nere i 10, alltså inte alls mycket egentligen, även fast det känns som en hel evighet.

Mallislivet trallar på som vanligt. Det har varit skitväder ett tag, och det dumma är att det alltid är molnigt när jag kommer upp på morgonen, så då går jag duschar för jag tänker att jag ändå inte kommer sola, och sen när jag är klar kommer solen fram och då vill jag inte lägga mig och sola för det blir man ju i alla fall inte fräschare av... Bah! Såååå, jag kommer vara en blek skapelse när jag kommer till Stockholm. I alla fall blekare än planerat.

Jobb ikväll. Sen är jag ledig tills Onsdag, jobbar två dagar och sen kanske jag jobbar Måndagen innan jag åker också. Och på Tisdag ska jag till skolan och lämna in historian, mahaha. Som om jag har pluggat när det finns så mycket annat viktigt att göra. Jaja, får väl ta Måndag till att nöta helt enkelt.

Så äre.

Sjuk

Vaknade upp för en och en halv timme sen efter ungefär fyra timmars sömn och kunde inte somna om. Anledningen: jag hade så ont i min hals att jag knappt kunde andas. Varenda andetag rev i halsen och att svälja var inte att tala om.
Klev upp, träffade mamma som sa att jag har feber och en jätteinfektion i halsen och att vi ska till sjukhuset och skaffa penicilin senare. Weho..!
Nu sitter jag här, har fortfarande obeskrivligt ont i halsen. Jag har som tur är lyckats dricka några sippar av te (med sugrör, vilket är det enda sättet att få ner det för jag kan bara svälja så små mängder att en klunk won't happen).

Igår hade jag i alla fall en jätterolig utekväll. Jobbade till 11 och sen kom jag hem till Therese och Nick som redan var lite småtipsy. De hade köpt nån skitvodka för 5 euros, och eftersom Therese för ett tag sen fick ett helt flak Red Bull hade de festat loss på några Vodka Redbull (7 burkar Red Bull och närmare en halv liter vodka var...) Jag gjorde mig iordning och det bar av ner till nån nyöppnad bar i Santa Catalina och därefter till Shamrock där alla samlades. Humöret var på topp, alla sjöng och dansade och drack.
Tyvärr var det ett tråkigare avslut på kvällen av olika anledningar. Vi satt ute och väntade på en taxi till Suvi i en timme, det spöregnade och alla ville komma hem. När vi kom hem kraschade jag i sängen, Nick kom upp med en grillad macka till mig och sen somnade jag. Och vad som har hänt efter det står ju här ovanför.

Nu ska jag försöka få i mig lite mer te, och förhoppningsvis något att äta så jag kan ta en värktablett.
Adios.

Tillbaka från Madrid

I Tisdags åkte jag med min lillasysters klass till Madrid som "ledare". Det var jag, 13 stycken 10-13åringar och två lärare från skolan. Vi skulle till den Skandinaviska skolan i Madrid på besök, bo i deras gympasal (sovsäck och liggunderlag har aldrig riktigt funkat för mig, inte heller denna gången...) och göra en del utflykter.
Första dagen var vi bara på skolan för att barnen från Mallorca skulle lära känna barnen från Madrid. Korvgrillning och gitarrspel ingick och jag var ganska glad när det var dags att gå att lägga sig.
Dagen efter åkte vi in till centrala Madrid för att först gå på konstmuséum. Jag har väl aldrig varit speciellt intresserad av konst, inte heller denna gången. Efter det gick vi på en promenad genom Madrid och hamnade tillslut på en 3D-bio där vi såg på en film om hajar. Jag, som har fiskar i allmänhet som en av mina största fobier, var väl inte jättelycklig över filmvalet men som tur är ser jag så dåligt på nära håll så varje gång en haj kom simmandes emot mig blev den så suddig att jag kunde låtsas att det var något annat. 
Dagen slutades med ett ordentligt regnväder, som fortsatte nästa dag då vi skulle på tivoli. Vi tog en buss till Parque Warner Bros, en gigantisk nöjespark. Tyvärr spöregnade det och de flesta attraktionerna fick stängas, men det var roligt ändå. Efter tivolit bar det av till flygplatsen och hem till Palma igen.
Trevlig resa, jag gör gärna om det igen faktiskt!

Just nu ser jag mest fram emot den kommande Stockholmsresan. Biljetten ska bokas vilken dag som helst och jag flyger nånstans mellan den 26 och den 28 maj, alltså lite mer än 2 veckor kvar bara. Blir kvar till senast den 10 juni då Mikaela och Dick kommer hit.
Jag längtar till Stockholm massor och vill åka nu nu nu nu nu.
Jag är också jätteavundsjuk på alla som tar studenten snart, jag har i alla fall ett år kvar. Som tur är har det senaste året gått fort, hoppas att nästa gör det. Jag kommer vara i Stockholm till Saras student, ska bli jätteroligt! 

Japp.

Barnkalas

Det finns två små söta barn här på Mallorca som jag tar hand om. Jag är inte officiellt anställd som deras barnflicka, men de ger mig en fast lön och jag är den enda som tar hand om deras barn.
Vi har Paula, som fyllde 1 för ungefär en vecka sen, och Otto som är 3. De är jättegulliga båda två, trots att det ibland kan bli lite stökigt när den ena vaknar mitt i natten och skriker så den andra vaknar och man står där med en ettåring på armen och en treåring som gråter och vägrar somna om.
Igår var jag med Otto på barnkalas i Andratx. Det är en halvtimmes bilfärd från Palma och vi tog taxi dit. Jag visste redan innan att det inte skulle finnas en själ där som jag känner, och det visade sig att det var precis så. Jag var omringad av så kallade Barbiemammor; mammor som tror att de är 23 och kan klä sig i kortkort och sminka sig mer än jagvetintevad. Vad har jag då gemensamt med dessa mammor? Ingenting, kan jag påstå, verkligen ingenting. Så jag satt där med Otto, som är ganska blyg och i början var som klistrad vid mitt ena ben. Efter ett tag gick han och hoppade i hoppborgen (ja, de hade hyrt en hoppborg, en såndär gigantisk sak som man blåser upp med luft) och jag stod brevid. Där stod jag sen i tre timmar, i stekande sol, och tittade på hur mammorna försökte bli av med sina barn så de kunde snacka skit med varandra. Jag var dessutom livrädd att Otto skulle studsa ur hoppborgen och landa på cementen brevid, eller råka landa på huvudet och bryta nacken.

Detta fick mig att tänka såhär: fyfan för när man får egna barn och barnkalas är vardagsmat. Små skitungar som springer runt och är höga på socker och bara vill ha mer mer mer av sockret eftersom de, så fort som sockernivån i deras kroppar sjunker, blir jättegnälliga. 

Barnkalas är just nu inte högt upp på min lista över saker jag tycker om.

Hemma på min gata i stan...

Jag bor i en lägenhet med tre sovrum, en jättefin lägenhet. Den ligger uppe vid sjukhuset Son Dureta i Palma. Så nära sjukhuset att jag faktiskt kan se deras akutintag från min balkong. Hemma hos oss händer det alltid saker, och med tanke på vilka som bor här är det inte så konstigt. 

Min kära mamma, vad skulle vi göra utan henne? Trots att hon gnäller på att hon inte har lust att laga mat och diska och sånt står hon ändå där varje kväll och lagar middag till oss. Vid den punkten är vi kanske lite mer bortskämda än många andra: vi behöver egentligen inte hjälpa till för allt blir serverat till oss ändå. Men det hindrar oss inte från att faktiskt tömma diskmaskinen, dammsuga eller gå och handla lite då och då. Ändå skulle detta hushåll aldrig kunna fungera så bra som det gör utan min kära mamma.

Min lillasyster Matilda, som nu har börjat bli tonåring. Ack vad ofta man hör dörrar smällas i, skrik och slagsmål pågå och liknande saker. Men vad tyst det skulle vara utan allt det. Vem skulle jag bråka med? Trots allt är jag väldigt glad att hon finns här även hon, det finns stunder som vi har riktigt roligt tillsammans. Att skratta åt något meningslöst eller sitta ute på terassen och sjunga högt för grannarna är vardagsmat för oss.

Mitt andra jag, Therese, som jag nu har delat säng med sen den 18 februari. Att dela säng med någon är inte alltis det lättaste, det är inte många jag skulle klara av det med. Men med Therese fungerar det, för grejjen är denna: jag och Therese är precis samma. Allt vi gör, det gör vi tillsammans, och skulle det vara så att vi måste spendera en kväll utan varandra måste vi ta ett tårfyllt avsked och sedan upprepa "Jag saknade dig massor igår" när vi ses nästa dag.

Min gospojke Nick, som ligger på den obekväma madrassen på golvet bredvid min och Thereses säng och som ibland (ganska ofta) kommer uppkrypandes i våran säng och frågar om vi inte kan titta på film eller bara ligga och prata. Trots att han får sina butterryck blir han alltid glad igen och kommer fram och kramas. Känner man sig lite nere är det alltid Nick man kan gå och få en ordentlig kram av, en såndär "Jagtyckeromdigduärminmys"-kram. 

Våra tre katter, Sunny, Shanti och Klas Diego. Sunny, våran lilla diva, som alltid ska hävda sig och visa vem som bestämmer. Är det inte hennes sätt så är det inget sätt, helt enkelt. Shanti, våran prinsessa, som aldrig kan lära sig att man inte kan äta hela tiden, och som, efter att ha tryckt i sig allas middag, ligger på sängen och "digestar" i timmar och väntar på att nån ska komma och klappa henne. Klas Diego (mamma envisades med att lägga till Diego för "vi är ju trots allt i Spanien"), våran Alfahanne som vill vara sedd och hörd hela tiden. För stunden är hans favorit att ligga under sängar och hoppa fram och bita en i fötterna när man kommer riktigt nära. Trots att detta inte alltid är så trevligt är det bättre än hans förra favorit - sätta på allas ben eller bara gnugga sig mot nåns täcke/kudde/lakan/kläder.

Det är en bra familj jag har, den bästa jag kan tänka mig.

Sommartider hej hej

Sommaren har kommit till Mallorca, vilket innebär att det är 30 grader och strålande sol varje dag. Det är grymt härligt. Den enda nackdelen är att det blir ganska svettigt att dricka te på morgonen, men det går ju att ersätta med något annat.
Solbrännan går segt, som vanligt. Jag får den där grundfärgen väldigt fort, men sen tar det liksom stopp. Å andra sidan har jag inte solat så mycket heller. Får ta och anstränga mig lite tror jag.

Nick kom tillbaka till Palma den 23e, ett kärt återseende. Jag, Therese och Jessica åkte ut till flygplatsen iklädda våra extremt snygga Guinneshattar med en skylt som det stog "Welcome back Nicholas Sullivan" och andra små fraser på. Han såg lite småchockad ut när han såg oss, menhan erkände sen att det var första gången han hade blivit hämtad på en flygplats och att det faktiskt hade gjort honom glad att vi var där.
Nu är vi i alla fall tre stycken som bor i ett rum. Jag och Therese i den stora sängen (fast Nick snor en plats där så fort han får chansen) och Nick på en madrass brevid sängen. Det är tur att vi kommer överens så bra alla tre, annars hade det nog inte gått.

Sen i Måndags har även en del av släkten varit här och hälsat på. Styvpappa Eric, styvbröderna Rennie och Sebastian, Rennies son Samson och Rennies halvsyster Sarah. Eric, Rennie och Sarah hade en spelning på Hotel Puro inne i stan i Måndags kväll, det var jättefint och massor av människor var där. Så sen i Måndags har jag och Therese passat på att vara på Puro (lyxhotell!:D), uppe på deras tak vid poolen och på solsängarna.

Ikväll får jag lön, äntligen. Har levt på andras pengar ett tag, så en stor del av lönen försvinner ganska direkt, men det känns ändå bra att betala tillbaka det jag har lånat. Så är det. Och på fredag och lördag ska jag jobba, så det blir nog ingen stor helg heller, vilket betyder att jag inte spenderar massa pengar på alkohol. Och om exakt en månad fyller jag år, då får jag antagligen en hel del pengar.

Yeah.

Saknad

Det värsta jag vet är att sakna någon/något sådär mycket så man inte kan tänka på något annat. Ibland kan man sakna saker lite grand, men jag pratar om den där saknaden som verkligen skär in i hjärtat, som gör att magen känns alldeles kall, som gör att man blir galen. Just nu skulle jag kunna rabbla upp ganska många saker som jag saknar så mycket. Sverige, alla ni som bor i Stockholm, våra engelsmän... Det går inte ihop i mitt huvud: hur blev det såhär?

Jag och Therese pratade om det här med att bo på Mallorca. För, just face the facts, sen jag kom hit i mitten av Februari har jag varit ute och festat minst 3/4 av alla dagar vilket har lett till att 1) jag har gjort av med hela min lön plus lite till (sammanlagt 250 euros) på en vecka, bara på alkohol, och 2) tillslut blir det inte roligt att vara ute, man gör det mest bara av en vana. Att vara hemma en kväll känns väldigt konstigt plötsligt, att sitta nere på Shamrock och dricka öl känns som en självklarhet.
Så, mitt och Thereses samtal alltså. Vi kom fram till att vi vill göra något av våra liv, något riktigt. Inte dricka upp det. Det vi kom fram till är att Mallorca är en jättemysig ö, men ungdomslivet går egentligen ut på att dricka. Antingen är man ute och festar, eller så har man inga vänner. Men det ska vi ändra på. Vi ska göra det en vana att hyra en film, åka och bowla eller gå på  bio, för det här fungerar inte. Att ständigt leva i ett moln av alkoångor gör vem som helst tokig efter ett tag, och varken jag eller Therese har väl ett speciellt bra utgångsläge där. Så det är bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa.

Just nu är det mesta ganska fel, ingenting är positivt och allt känns bara fel.
Får hoppas att det blir bättre snart.

Naaahnaaahnaaahnaaah

Senaste veckan har varit helt galen. Jag och Therese har varit ute med Joey och Matt i stort sett varje kväll, och det känns förjävligt att de åker hem. Lekparken har blivit något sorts the end of the night-ställe. Igår låg vi alla uppe i klätterställningen och lyssnade på när pojkarna sjöng sånger från Moulin Rouge. Jag och Therese skrattade så vi grät. Sötpojkar :D

Vi har kommit fram till att det är jobbigt att bo på Mallorca för man träffar så många nya människor som åker härifrån sen, men denna gången är det faktiskt tusen gånger jobbigare än vad det brukar vara. Det går inte att beskriva på något sätt, vi vet bara att Palma kommer bli så många gånger tråkigare utan dem. Som tur är kommer de tillbaka och hälsar på - men inte förrän i Augusti. Vi får väl helt enkelt packa våra väskor och åka och hälsa på dem.

Idag kom vi i alla fall hem vid halv nio i morse, gick och la oss och sen vid tre fick vi ett sms från pojkarna somundrade om vi kunde gå till McDonalds och köpa mat till dem som vi skulle ta med hem. Snälla som vi är gjorde vi det, gick hem till dem, satt och pratade ett tag och sen gick vi ut och satte oss på ett café i solenoch bara umgicks. Senskulle de hem och göra sig iordning och jag skulle iväg och jobba. Nu sitter jag här, barnen sover och jag funderar (allvarligt) på om jag ska titta på High School Musical. Jippie.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om. Det känns som om allt just nu handlar om pojkarna (kanske för vi umgåtts med dem varje dag sen i måndags...? :P) och det är kanske inte så roligt att läsa om. I alla fall, en liten update blev det.
So long.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0